”Det var en sådan kväll då man längtar, fast man vet inte vart.”

15034881_130232277453747_2414675616478527488_n

I dag för 109 år sedan föddes Astrid Lindgren! En himla bra människa att komma till jorden! Så mycket fint hon har skrivit. Jag firar genom att baka bröd och lyssna på henne. Så jag vill också dela med mig av mina bästa Lindgren-tips för att maxa vintermyset. Läs Bullerbyn-trilogin, speciellt spännande är det när de knappt kommer hem för all snö. Titta på Junibackens jul på Öppet arkiv, och lyssna på när Astrid Lindgren läser kärlekshistorien om sina föräldrar, Samuel August från Svedstorp och Hanna i Hult.

Advertisements

Om Clara Kron

Rastlösheten handlar om allt jag gör för att döva, stilla och lugna oron, rastlösheten, hetsen och stressen. Hur jag spenderar mina dagar och nätter, vad jag läser, ser på, lyssnar på. En dokumentation över en vardag och ett försök att göra den lite mindre grå.
Det här inlägget postades i Astrid Lindgren, Födelsedagar. Bokmärk permalänken.

En kommentar till ”Det var en sådan kväll då man längtar, fast man vet inte vart.”

  1. Ninnie skriver:

    Å tack för tipset! Ja ska apselut kolla in Junibackens Jul. Madicken är min favorit näst efter Mio min Mio. Men Mio är ju lite mörk med Riddar Kato med stenhjärtat och jag behöver lite ljus här i mitt hus för jag har nog med stenar i den värkiga verkligheten. De senaste dagarna har jag avverkat både ”Madicken och Junibackens Pims” och ”Rasmus på Luffen”

    Å jag vill vara Lisabet och leva denna idylliska Nirvanabarndom. Jag tänkte att böckernas ljus skulle följa med mej när jag steg ner i sömnriket igår. Icke. På natten drömde jag att jag var en val som inte kunde simma, jag sjönk till botten och där satt jag fast med magen i dyn och vrålade efter hjälp. Efter evigheters evighet dök Ernst Kirschsteiger upp, han hade blivit utsänd av Anna Kinnberg Batra för det var farligt med passivisering av valar. Ernst ville att jag skulle virka ett grytunderlägg, jag påtalade att det var svårt att virka pga att jag inte hade några fingrar och det. Ernst sa att jag var kinkig, det var bara en fråga om attityd. Jag skulle till varje pris sysselsättas på havets botten.

    Och vad gör man som en strandad val på havets botten lr uppe vid ytan, när morfinet inte alls får en att må fint. Jo man rusar runt på Junibacken, badar i ån och åker på utflykt. Och den bokiga tillvaron har bättre HD än verkligheten.
    Jag blev länkad till denhär sidan via Adlibris när jag skulle beställa en ny Astridbok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s