”Vi gör inget mer än att kyssas. Vi gör inget mindre än att kyssas.”

images

Titel: Jag, en

Författare: David Levithan

Förlag: X Publishing

Sidantal: 336

Utgivningsår: 2013

Betyg: 4/5

Recensions-ex: Ja

”Jag vaknar.

Det första jag måste göra är att ta reda på vem jag är.

Det handlar inte bara om kroppen, om att slå upp ögonen och se efter. Kroppen är det som är lättast att anpassa sig till om man är van vid att vakna i en ny varenda morgon. Det är livet, kroppens sammanhang, som kan vara svårt att begripa sig på.”

Så här lever En. Vaknar upp i en ny kropp varje dag. Varje dag ställs En inför nya situationer, nya relationer, nya sammanhang. En ny familj, nya vänner. Men ingenting varar. Ingenting får en fortsättning. Om man byter kropp varje dag är det otänkbart att knyta an till någon. Omöjligt att hitta kärleken.

Det är konstigt, hur det blir. Jag fick hem boken en dag och var så där ljummet sugen på att läsa den just då. Sen kom en kväll och jag kunde inte somna, jag vred mig och täcket i timmar innan jag gav upp. Tillslut klev jag ur sängen och tog den första boken jag hittade i mörkret och det blev denna. Knappt tre timmar senare började solen stiga upp och boken var utläst.

Det är verkligen en fin bok. Språket är fint, En är fin, Rhiannon är fin, det är fina referenser till fina böcker, det finns en växlande hoppfull och växlande hopplöshet i boken som också är fin. Visst finns det några småsaker jag inte klarar av, som när En och Rhiannon sjunger och tittar varandra djupt i ögonen, där går gränsen för vad jag klarar av i smörighet. Det blir för mycket ‘Det är så här man ska göra’ istället för ‘Så här gör vi just nu för att vi måste’. Visserligen var klockan nästan sex när jag slog ihop boken, men det känns som om att antingen missade jag något i slutet, men jag tror inte det, eller så borde det komma en fortsättning, jag tycker nog att det blev allt för öppet. Alla delar knöts inte saman.

Kort sagt, det är mycket som bär, och ett par, få saker som brister. Men om ingenting annat så är det en bok som tar en igenom en sömnlös natt, och det är inte alla som klarar av ens det.

Annonser

Om Clara Kron

Rastlösheten handlar om allt jag gör för att döva, stilla och lugna oron, rastlösheten, hetsen och stressen. Hur jag spenderar mina dagar och nätter, vad jag läser, ser på, lyssnar på. En dokumentation över en vardag och ett försök att göra den lite mindre grå.
Det här inlägget postades i Kärlek, Recensioner 2013, Utmaningar. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till ”Vi gör inget mer än att kyssas. Vi gör inget mindre än att kyssas.”

  1. Gillade den himla mycket! Den är fin som du säger 🙂

  2. Lena skriver:

    Är verkligen nyfiken på denna!

  3. Maria skriver:

    Yay, den fick jag i en goodiebag nyligen. Ser fram emot att läsa. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s