”Historien börjar en eftermiddag, när Edmund och Lucy hade stulit till sig några dyrbara minuter i enrum.”

Titel: Ett år med Aslan

Författare: C.S. Lewis

Förlag: Libris

Utgivningsår: 2011

Sidantal: 557

Betyg: 4/5

Recensions-ex: Ja

Under andra världskriget började Cambridge-professorn C S Lewis skriva en barnbok. Han var känd och älskad som författare och radioröst, men några år efter krigsslutet presenterade han en fantasivärld där djuren kunde tala och en häxa hade frusit allt till is, och han blandade kristna liknelser med grekisk, turkisk och romersk mytologi och sagor från de brittiska öarna. 

Det blev början till ett av världens mest kända och lästa barnlitteraturverk, en svit på sju böcker som har blivit teater, radioteater, TV-serie och film många gånger om och som läses minst lika mycket av vuxna. 

I Ett år med Aslan får vi läsa 365 korta avsnitt ur de sju Narnia-böckerna, ett för varje dag, och tänka vidare på alla de frågor om gott och ont, framgång och misslyckande, kärlek och hat, hopplöshet och försoning som berättelserna väcker. Här möter vi än en gång och i ett nytt ljus Lucy och herr Tumnus, Ripipip och Vita Häxan och så förstås Aslan själv.

För texturvalet och reflektionsfrågorna svarar Julia L Roller, Michael Maudlin och Cynthia DiTiberio.

Jag har velat recensera denna bok länge, men som ni ser är detta en bok som man var dag läser en liten, kort text i, det är inget man sträckläser. Men jag kände ändå att efter nu fyra månader av denna kan jag ändå ge denna en rättvis recension. Även om jag från första dag älskade den.

Detta är givetvis inte en bok som egentligen passar sig för dem som inte tidigare läst alla Narnia böckerna, om man är den som bryr sig om spoilers vill säga. För det är den såklart full av då den tar citat från alla sju böckerna och det är inte bara korta citat som egentligen inte spelar någon roll om man läser innan själva boken, utan ibland är det långa stycken. Men har man läst Narnia eller bryr sig inte om man får veta vad som ska hända, då är detta en toppenbok.

Eftertanke texterna, som kommer efter varje Narnia-citat, kan ibland bli lite väl tillrättalagda och pedagogiska för min smak, det anas att det är det något specifikt man skall komma fram till, att alla svar på dessa filosofiska frågor faktiskt inte är rätt. Och det är därför denna bok inte får full poäng av mig. För som koncept tycker jag det är underbart med denna typ av böcker, jag skulle gärna också se Visdomsord från Gandalf eller Vad skulle Dumbledore göra. Men tills de kommer är Ett år med Aslan full tillräckligt.

Annonser

Om Clara Kron

Rastlösheten handlar om allt jag gör för att döva, stilla och lugna oron, rastlösheten, hetsen och stressen. Hur jag spenderar mina dagar och nätter, vad jag läser, ser på, lyssnar på. En dokumentation över en vardag och ett försök att göra den lite mindre grå.
Det här inlägget postades i Barnböcker, Fakta, Fantasy, Klassiker, Recensioner 2012. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s