Till min hemliga bokvän, eller det mest självupptagna inlägget någonsin.

Här är jag i fredags. Jag är blek och rödhårig året om, året om har jag även ett ankare tatuerat på vänster handled. Men det är den enda än så länge. Jag är 22 år gammal och bor tillsammans med mina två sambosar i Roslagens famn, en gammal kompis och hans tjej. Precis utanför mitt fönster ser man den vita bron Kalle Blomkvist promenerade på räcket till i filmatiseringen. Jag har inga djur men önskar mig förtvivlat mycket en hund, en stor sak som fäller en varje gång man kommer innanför dörren. På veckodagarna studerar jag litteraturvetenskap på Stockholms Universitet och på helgerna jobbar jag på McDonalds (ja ni läste rätt) och när jobbet är över och förbi dricker jag öl och dansar.

Jag har förfärligt många laster. Jag är lat och snusar och evigen lite försenad även om jag oftast kommer i tid. Jag dricker för mycket kaffe och äter för mycket godis. Kaffet skall vara starkt och svart och godiset skall vara färgglatt och se ut att tillhöra en femåring istället för mig, lakrits och punchspraliner och mörk choklad och liknande satyg går bort. Inte heller naturgodis eller andra nyttigheter känner jag starkt för. Te tycker jag för övrigt smakar som kokat diskvatten även om det ofta doftar gott.

Jag läser mycket men verkligen inte så mycket som jag borde eller vill, livet kommer oftast i vägen. Jag älskar klassiska barnböcker som överlevt sekel av hårda vindar, Peter Pan, Alice i Underlandet, Narnia-serien, Tusen och en natt och Oz-böckerna är bra exempel där. Annars tycker jag också om böcker för ungdomar med övernaturliga inslag typ vampyrer (tänk Vampire Academy-serien inte den bedrövliga House of night) eller dystopier som Hungerspels-trilogin. Självklart har jag läst alla Harry Potter sedan starten också. Klassisk Sci-fi ala Bradbury går alltid hem också men tyvärr inte skräck fast jag försöker verkligen lära mig där. Måste bara samla mod. Jag älskar böcker som gör mig berörd på något vis, tillexempel Boktjuven, jag grät som om kniven satt i mig när jag läste den. En del ”vanliga” böcker läser jag också, tänk Vindens Skugga, Extremt Högt Och Otroligt Nära, Kärlekens Historia och Ett Moln På Min Himmel.

Jag läser absolut inte deckare, chick-lit, BOATS, självhjälpsböcker eller böcker som skall vara på tok för mycket PK, genustänkande eller feministiskt inriktade. Det må vara illa av mig men precis lika sant är det ändå. Tråkigt nog läser jag knappt biografier eller memoarer heller men det är inte av princip, det är bara att jag aldrig kommer mig för. Hade jag gjort det hade säkert rockbiografier och sådana om gamla kungligheter gått hem strålande. Överlag läser jag dessutom väldigt lite av svenska författare och till råga på allt dessutom sällan av kvinnliga författare, inte heller det av princip men det är helt enkelt så det har råkat bli.

På fritiden blir det mycket umgänge i mitt kollektiv, vi tittar ofta på film, tyvärr inte mycket skräck, fast jag älskar skräckfilm, men herrn i huset har satt ned foten för han törs inte. Därför har min andre gode vän som bara bor ett stenkast bort infört skräckfilms söndag så då går jag ifrån paret här hemma hänger med grabbarna och håller för ögonen i två timmar och älskar det. Sedan älskar jag också att baka och laga mat men även här är jag som en femåring. Ingenting alls som kommer från havet går hem och inga pannakottor eller liknande vuxenmat heller. Däremot är jag så förtjust i bakning och matlagning att jag gärna kan laga sådant jag själv inte äter bara för att det är så kul att laga. Att läsa kokböcker tycker jag är den bästa aktiviteten att göra över en kopp kaffe. Även reklamblad från de olika matbutikerna läses slaviskt av mig och herrn i jakt på inte bara förträffliga extrapriser men också recept att klippa ut och klistra in i min pågående klippkokbok.

Jag tycker även hemskt mycket om musik och spelar själv piano och sjunger, hellre än bra och självlärt så det är bristfälligt. Men jag har ett band där vi mest sjunger snuskiga visor och lever om. Jag har alldeles för många bandkompisar och rusar mest runt på spelningar. När jag lyssnar på musik hemma blir det en kavalkad av favorit karlarna, Ulf Lundell, Lou Reed, Håkan Hellström, Billy Joel, Bruce Springsteen och en jäkla massa motown.

Det var ungefär det jag kunde komma på just nu. Jag är medlem på bok.nu och där har jag någon form av boklista, sporadiskt uppdaterad när andan faller på. Där kan man söka efter mig på min mail clara.the.curious.case@gmail.com

Annonser

Om Clara Kron

Rastlösheten handlar om allt jag gör för att döva, stilla och lugna oron, rastlösheten, hetsen och stressen. Hur jag spenderar mina dagar och nätter, vad jag läser, ser på, lyssnar på. En dokumentation över en vardag och ett försök att göra den lite mindre grå.
Det här inlägget postades i Om Mig. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Till min hemliga bokvän, eller det mest självupptagna inlägget någonsin.

  1. Hemlig bokvän skriver:

    Hoppas detta funkar nu (att lämna en anonym kommentar med fejkad adress.. ) Vill ju inte avslöja mig. Tack för dina utförliga och underhållande svar. Nu vet jag lite mer om dig och hoppas jag kan hitta några passande böcker och annat trevligt till dig 🙂 På återseende!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s