De utvalda – Tankeläsaren

Titel: De utvalda – Tankeläsaren

Författare: Kristin Cashore

Förlag: Semic

Utgivningsår: 2011

Sidantal: 479

Betyg: 4/5

Recensions-ex: Ja

Boken handlar om sextonåriga Katsa. Hon lever i en värld med sju kungadömen, där vissa ovanliga barn föds som så kallade ”särlingar”, med olikfärgade ögon. Ett barn med olikfärgade ögon har en särskild gåva, och föräldrarna måste lämna sitt begåvade barn till landets kung. Katsas gåva är dödandets gåva, så hon har vuxit upp vid kungens hov och utnyttjas som torped. Hon skickas ut på uppdrag att hota, lemlästa eller döda kungens fiender.

Jag började läsa denna bok i den långa bilresan till norrland men bytte efter en sida till en annan bok. Utan anledning egentligen. Men sen tog jag tag i den igen när jag väl var framme. I början kunde jag tycka att Kasta var sådär. Hon kunde döda och slåss och var vacker och hade själv ingen aning om det och vill absolut inte klä upp sig. Böcker med sådana kvinnliga huvudroller har gjorts och gjorts bättre. Katniss från Hungerspelen tillexempel klär betydligt bättre i rollen. Po däremot tycker jag är en välutvecklad karaktär som på ett annat sätt gick att ta till sig. Egentligen tror jag att han hade gjort sig bättre som huvudperson. Men actionen följde tyvärr inte honom, men kanske får han vara det i nästa del om jag har tur.

Men jag fortsatte läsa. Det är krångligt med alla namn på de sju rikena och ibland fick jag läsa om meningar för att förstå hur geografin höll ihop. Att det dock aldrig klaras ut vilket år det är eller hur det förhåller sig till våran värld har jag inga problem med, det förhöjde nästan. Och sakta blir det bättre och jag fastnar verkligen. Även om det är lite små saker här och där (som det första kärleksmötet, jag vill inte ens prata om det) så minns jag dem knappt nu i efterhand. Utan mer stämningen boken försatte mig i och världen den gav mig. Jag tvivlar inte någon gång på världens logik eller de lagar som finns eller hur vädret och särlingar fungerar. Och Cashore måste ändå applåderas, att skriva ett fantasyverk, beläget i en annan tid och värld, med en 16-årig tjej i huvudrollen och ändå få den att kännas bode modern, nyskapande och spännande är inte lätt. Och jag längtar tillbaka till de sju kungarikena och undrar hur det skall gå för Kasta och Po. Så trots små skavanker och irritationer här och där kan jag inte annat än att ge boken en fyra utan fem för i efterhand och under större delen av läsandet var det verkligen en bra bok.

Annonser

Om Clara Kron

Rastlösheten handlar om allt jag gör för att döva, stilla och lugna oron, rastlösheten, hetsen och stressen. Hur jag spenderar mina dagar och nätter, vad jag läser, ser på, lyssnar på. En dokumentation över en vardag och ett försök att göra den lite mindre grå.
Det här inlägget postades i Kärlek, Magi, Recensioner 2011, Ungdom. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s